Småland part 2
I augusti fick vi som sagt en inbjudan till ett kräftkalas nere i Nässjö hos Linus, Kim och deras två vänner. Väldigt trevligt. Jag, Simon, Ante, Maja, Elias, Lisa och Peter klämde in oss i L och P´s nyinköpta familjevan och styrde kosan söderut. Det är tur att de har små barn, för sex vuxna i den bilen var fasen gränspuck.
Upplands Väsby ca 04,30. Där bilen dog.
Tröttisar.
07.00 - frukost i Norrköping och det var förarbyte. Jag var konstigt nog väldigt pigg, trots att jag då hade varit vaken i 24h, samt sträckkört i 5h.
Elias var världens snällaste unge och sa inte ett pip på hela vägen. Sådana barn gillas!
En sista kisspaus vid Brahehus.
Vi var framme i Fredriksdal hos Linus och Kim runt halv tio. Då var vi hyfsat groggy allihopa. Det var roligt att se deras nya hus, nu när de köpt ett eget. Tog dock inget kort på det. Typiskt.
På dagens att-göra-lista stod först SOVA! Så vi kröp ner och sov i ca två timmar. Det var gött, även om det egentligen gjorde varken till eller från. Sedan skulle vi iväg och tapetsera ett rum i deras gamla hus.
Tranor på vägen till huset. Galet stora fåglar.
Operation tapetsering.
Vi donade med tapeter till nästan åtta på kvällen. Sen när vi kom hem hade Kim styrt upp grillning av hemmagjorda hamburgare. Sjukt gott! Det blev lite samkväm och drickning på kvällen. Men vid halv elva var mitt mått rågat, jag blev akut trött och gick och lade mig. Det var otroligt skönt att få sova.
På lördagen var det full rulle redan från morgonen. Vi klev upp, åt frukost och sedan direkt tillbaka till tapetseringen. Vi blev väl hyfsat klar. Sen var det bara att åka tillbaka igen. Det skulle handlas på bolaget, duschas och fixas. Vid sex började nämligen kräftkalaset hemma hos Linus och Kims vänner Jonna och Jonas som bor inne i själva Nässjö.
Väl där så var det där en väldans massa folk. Och det vankades tydligen femkamp. Självklart delades de stackars bortkomna jämtarna upp i olika lag, så att det skulle finnas så liten risk som möjligt att vi skulle känna någon i laget. Men det gick bra det med. Det visade sig att smålänningar också är ganska trevliga. Sen hade vi ju i ärlighetens namn träffat några av dem sen tidigare på förra årets kräftskiva.
Jag var inte så extremt aktiv med kameran. Därav hoppen mellan bilderna.
Så länge solen var framme var det riktigt härligt och varmt. Sen kom kylan. Och myggen. Dom småländska myggorna leker man inte med.
Efter lekarna var det dags för middagen. Linus hade återigen fixat färska kräftor som han hade gjort egen lag till. Kanske dom godaste kräftorna någonsin. Allting annat därtill var också väldigt gott. Förutom snapsen, bläsch. Under middagen fick vi även resultatet från femkampen. Av någon outgrundlig anledning hamnade mitt lag sist(?). Straffet var att laget skulle öppna Lisas medhavda surströmmingsburk och därefter smaka på surströmming med de sedvanliga tillbehören. Som enda jämte i mitt lag fick alla för sig att jag var en hejjare på surströmming och tyckte att jag kunde sköta det där. Hell no. 
Det var väldigt roligt att se när smålänningarna skulle öppna surströmmingsburken. De flesta undrade hur i helvete vi kan äta något som luktar så där illa. Det undrar i och för sig jag med. Trots det var det förvånansvärt många som smakade. En eller två spydde nästan, de flesta andra tyckte att det var allmänt skitäckligt, men det var faktiskt två som tyckte att det var riktigt gott. Vad är det för fel på folk?
På nattakvisten tog vi en taxi hem. På söndagen klev vi upp och började ganska snart förbereda oss för hemfärd. Medan Lisa och Peter sov ruset av sig, åkte vi andra in till stan och köpte ett par fetstora godispåsar och tankade bilen. Vi åkte ifrån Linus och Kim runt kvart över två. Vi körde inlandet hem. Lite kortare men krokigare väg.
Vi kom inte i säng hemma i Torvalla förrän tjugo över två på natten. Efter en sådan intensiv helg var det himla skönt att få sova i sin egen säng. Men säg den lycka som varar. Klockan tjugo över fem ringde min väckarklocka och då var det dags att kliva upp igen. Jag skulle med sju-flyget för att åka på en utbildning i Sthlm. Trött var bara förnamnet.
Anywho. Det var Smålandsresan. Intensiv men riktigt rolig!
